Leo smarta blogg

Det är månag. Solen strålar och termometern visar en handfull minusgrader. Underbart!
Jag vet att väldigt många avskyr måndagar och ännu mer avskyr oss som tycker om dem. Men jag kan inte hjälpa att jag gillar känslan av en ny vecka, oskrivna blad och massa möjligheter.

Detta sagt av en kollega till mig. En kvinnlig sådan. Och jag blev så arg.

Appropå att Sveriges fotbollslandslag idag spelar träningsmatch mot Barhain.
Har ni tänkt på vilka som coachar laget? Det är ju Erik och Mackan!

Det nya året har börjat bra. (Bortsett från mitt bloggande som ju varit totalt obefintligt.)

Över nyår befann vi oss i Kläppen för att åka skidor på längden och tvären, för att fira Martins pappas födelsedag och bara ha det allmänt slappt och mysigt. Jag kan säga att den 12 dagar långa ledigheten var helt underbar och väldigt välbehövlig. Snö hade vi också. Och god mat åt vi varje dag. Det är farligt att vänja sig vid det ...

I måndags var det back to work men även det har varit helt okej. Imorgon är det ju fredag igen!

Inom en snar framtid måste jag fylla i min årliga lista nu ska jag däremot sova. Puss och godnatt!

Vill bara önska alla en hjärtligt god jul från ett inte alls lika vintrigt och vackert Ljungskile som på bilden. En grad och strålande solsken har vi idag och det får man nog ände säga är godkänt.

Ät nu mycket mat, njut av ledighet och umgås med nära och kära! För det ska jag!

♥ Leo

Foto: UNICEF

Det pågår en tyst katastrof. En katastrof som varje dag dödar 21 000 barn under fem års ålder. De flesta barnen dör av näringsbrist, diarré eller andra sjukdomar. De dör av orsaker som med enkla medel skulle kunna förebyggas. Det som saknas är vaccin, medicin, rent vatten och näringsriktig mat. Saker som UNICEF kan leverera. Saker som vi tillsammans kan leverera.

När jag publicerar detta inlägget hjälper även jag till att bidra. För i och med att jag gör det blir inte bara fler uppmärksammade på den tysta katastrofen utan dessutom innebär det att re:member skänker sex påsar av den nötkräm som UNICEF använder vid behandling av undernärda barn. Tre påsar nötkräm om dagen är allt som krävs för att ett barn som lider av undernäring ska kunna överleva.

Du kan också hjälpa till. Antingen genom att posta ett inlägg som berättar om kampanjen (hämta material här!) eller genom att besöka UNICEFs gåvoshop och köpa någon av fältprodukterna. Du kan välja ett snyggt gåvobevis designat av bland annat Tove Styrke eller Elsa Billgren att ge bort i julklapp.

Ikväll har jag julpyntat på min blogg. Vad tycks?
I brist på snö ute så tänkte jag att fallande snö på bloggen kunde vara lite festligt.

Hade även varit skojigt med ett längre blogginlägg tycker jag, men allt jag skriver nu blir bara stelt och skittöntigt. Imorgon kanske?

Ha en underbar kväll tills dess.

Puss och kram

Vissa dagar, till exempel den här, kan jag känna att jag redan skulle vilja ha en färdig familj med tre glad barn i åldrarna 4 - 8. Typ. För dagar som lucia är liksom lite svåra att fira utan att själv vara ett barn eller ha några egna. Visserligen vet jag att det kommer bjudas på glögg till morgonfikat och luciafirandet på svt.play är på i bakgrunden här. Så jag gör mitt bästa, men det blir inte riktigt det samma.

Jag kom på igår att det finns ju några saker jag liksom glömt att tala om. Den första ser ni på bilden ovan. Agnes heter hon och är om jag får säga det själv en otroligt söt liten katt. Kanske sötast i världen ... ?

I mitten på sommaren förberedde jag vad som skulle bli inlägg nummer 500. Sedan kom massa saker emellan och det hela föll i glömska. Men. Idag är bloggens FEMÅRSDAG och dessutom inlägg nummer 525 och jag tänkte fira med att summera lite vad som hänt här på Leos smarta blogg genom åren.


Ja, bloggen föddes som sagt 5 DECEMBER 2006 De första inläggen är väldigt stela och opersonliga. Antagligen för att jag försöker använda ett stiligt språk samtidigt som jag försöker vara käck och rolig. Resultatet: Var är Leo? Vem är det lillgamla prettot?

I början var jag också väldigt anonym; nämnde aldrig mitt riktiga namn, kallade aldrig Martin annat än pojkvännen och berättade inte var jag bodde. FÖRSTA BILDEN på mig är den här
från inlägget Men mest av allt är jag rädd för att gå vilse. (Som för övrigt är en parafras på Linda Skugges dagbok Men mest av allt vill jag hångla med någon, som jag läste på den här tiden.)

Ett av de första inläggen där jag låter som mig själv är Julmust och Idol från den 2 november 2007. Ett rätt så meningslöst inlägg som inte handlar om någonting.

Väldigt länge hade jag enbart kategorierna Vardag, En rolig liten grej och Funderingar. Men i april 2008 hände något som gjorde att jag kände att jag ju faktiskt var tvungen att skapa kategorin Sport också. Det ofattbara och oändligt roliga skedde när mitt kära Ljungskile slog IFK Göteborg med 2-1 på hemmaplan.

Första gången jag skickade ett MMS TILL BLOGGEN var i mars 2008. Tror att jag hade påsklov om jag minns rätt och det var "Mitt i natten och det hade snöat lite till" ...

Ett av mina PERSONLIGA FAVORITINLÄGG som jag även la ner väldigt mycket tid på är det med Leos smarta sats som jag tog fram i juni 2008. Andra lite skojiga inlägg som alla borde läsa är till exempel:
- Monstret i toan (dec 2006)
- Liten reflektion (mars 2009)
- Överraskning (jan 2010)
- Dagens fråga (april (2010)
- Folk säger så lustiga saker ibland (aug 2010)

En vinterdag 2009 var jag på spa för första gången i mitt liv och fick en ansiktsbehandling. Självklart skulle detta visas upp i bloggen så jag tog en blid före och en bild efter ... Eller? (Kanske är bilderna tagna samma dag, efter varandra?)

Forfarande är det ganska populärt att göra SNYGGA KOLLAGE och posta på sin blogg. Jag är ju aldrig den som är den så i Augusti 2009 gjorde jag mitt alldeles egna kollage.

En dag försvann en klänning ur min garderob och ett antal månader senare hittade jag den igen. Tänkte då ta kort på hela mig och min outfit men kameran var inte laddad så jag tecknade mig på skoj i Paint istället. Det har nu blivit mitt eget roliga sätt att visa DAGENS OUTFIT.

Ofast tycker jag att min blogg är väldigt positiv och glad, men tre gånger har jag skrivit riktiga GNÄLL-INLÄGG där nummer tre är skrivet efter en riktig uppgiven dag - Gnäll, gnäll part III.

Vad som mer har hänt är väl att jag bloggat varje månad under 5 års tid utom i november 2008. Fast det betyder inte att just november är en så dålig månad, eftersom flest inlägg skrev jag i november 2009 med över ett inlägg om dagen. Väldigt, väldigt bra för att vara mig. En månad skrev jag bara ett endaste inlägg nämligen i augusti 2008.

En enda gång har jag haft en GÄSTBLOGGARE då irriterade och frustrerade signaturen "Fjern" fick avreagera sig lite med ett Inverterat dagens tips.

För ungefär ett år sedan, dvs i december 2010 skrev jag ett inlägg som jag fick flera fina och oväntade kommentarer på. Mycket trevligt mer sådant, tack! Eller innebär det att jag i så fall måste skriva mer om Julgranar och fäbokorv?

Första gången jag testade att bädda in en video istället för bara en bild var när jag hade hittat ett klipp med det fantastiska programmet Listan på Youtube. I år var det. I maj.

Det finns också saker jag aldrig gjort, tillexemepel HAR JAG ALDRIG videobloggat, aldrig gjort min egna spexiga gif-bild eller haft en bloppis. Har heller aldrig ägnat mig åt att göra ett sånt där ett foto i timmen-inlägg, men det är jag ganska sugen på att testa så småning om.

Summa summarum tycker jag det är väldigt roligt att blogga. Det är ett sätt för mig att få utlopp för min skrivlust i lagom dos och få berätta om för mig viktiga saker för alla eller för ingen. Dessutom fångar man ibland ÖGONBLCIKsom man med all säkerhet annars hade glömt bort. Som när man bara sitter och sitter eller lite lojt kollar på en bronsmatch i handboll en söndagseftermiddag.

Grattis min blogg på 5-årsdagen!

//LEO

Det blev ingen träning idag. Det är ju is på vägen och vi har inte bytt till vinterdäck ännu!
Istället fick det bli riktigt lyxig måndagsmidda med köttbit, hemmagjorda pommes och bearnaisesås. Så det kan bli!

Dessutom måste jag ju förbereda överraskningen som jag lovade förra veckan ...

Just nu visas programmet En idiot på resa på SVT1. Ett program som jag verkligen kan rekommendera trots att jag haft så svårt för det själv. En idiot på resa eller An idiot abroad som den heter original är en dokuserie som handlar om "idioten" Karl Pilkington som reser runt i världen för att göra grejer som andra anser att man borde göra innan man dör. Fast jag tycker inte att han är en idiot. Visst han kan väl vara lite vrong ibland och tänker kanske inte alltid som alla andra gör, men det gör inte jag heller.

Det är G-money och Martin som fått mig att se stora delar av säsong 2 redan innan den sändes på svensk tv. De är helt överförtjusta men för mig har det fått smälta in. Idag smälte jag totalt av följande resonemang:

"Vadå? Vem har bestämt att man måste säga inuit? Jag har aldrig hört någon eskimå gnälla över att man kallar dem eskimå. Det är alltid någon annan som bestämmer vad man måste säga. Man får inte kalla dvärgar för dvärgar, och man får inte kalla eskimåer för eskimåer. Och du får inte kalla pysslingar för pysslingar! Spelar ingen roll att de inte finns. OM de hade funnits hade man säkert varit tvungen att säga ... tomtar ..."

För exakt ett år och en dag sedan skrev jag det här. Hur fin? Hur mysigt?


"Utsikt" från mitt kontorsfönster.

Den här bilden tog jag istället kl. 13.00 idag, från samma kontor och samma fönster. Ingen skulle gissa att klockan bra var strax efter lunch. Dessutom strilade regnet ner längs rutan och vinden ven i ventilationstrummorna. Äkta västkustvinter är det som gäller iår. Det var väl bara det att man blev så bortskämd förra året med drivor av snö i flera månader. På något sätt trodde man ju att det skulle fortsätta så år efter år. Hö hö.
Jaja, jag ska minsann inte deppa ihop. Jag hoppar i gummistövlarna och gnolar på någon annan käck melodi:

Gene Kelly - Singin in the rain

1) Alldeles nyss kom två gymnasiekids instormande på kontoret. Det ska finnas en gravid kvinna här, ropad de. Tydligen pågår just nu "Klasskampen" på någon av gymnasieskolorna i staden. Vilket innebär att de springer runt två och två och har fått i uppdrag att hitta och fota ett antal grejer på en lista. De som kom in till oss hade bara en gravid kvinna kvar och sedan var de redo att kamma hem första priset till sin klass. Det lät ganska skoj!

2) Mitt nya uppdrag till mig själv är att skriva fem inlägg på sex dagar, varken mer eller mindre, och sedan ... Överraskning!