En del av min dag

Idag var första dagen på jobbet efter mitt sjukdomsuppehåll. Och tro det eller ej, men det var precis som innan jag blev sjuk. Såhär såg det ut förrförra veckan en dag när jag var tvungen att lätta upp stämningen lite genom att ta fram kameran.

Company men



Jag är fortfarande inte frisk, men idag har jag i alla fall inte 40 graders feber längre och har till och med varit utanför dörren!

Gårdagskvällen spenderades hemma med Martin, Per och G-money. Vi kollade en sväng på Melodifestivalen och sedan på The Company Men. Flimen var en helt okej film. Den var absolut inte dålig, rätt snygg och välgjord, bra skådespelare men känslan som infann sig efteråt var mest ett "Jaha?" Kanske missade jag någon viktig detalj? Skulle ändå rekommendera den om någon frågar. Men se den med text.

En av huvudrollerna spelades i vilket fall som helst av Ben Affleck. Ben Affleck som alla tjejer i min ålder blev lite kära i när vi såg Armageddon för första gången och vi var fjorton år. När han var ung och snygg och en riktig hjälte! Efter det har han aldrig lyckats leva upp till den där bilden av sig själv igen men det är okej, det finns andra hjältar. I The Company Men spelar han istället en familjefar i kostym där grått hår börjat spränga fram här och var. Han är inte så ung längre, helt enkelt. Han är snart 40 år.

Jag gillar det på något sätt. Jag har liksom vuxit upp med honom. När jag var liten fick han spela den snygge sonen, och nu när jag är äldre får han spela äldre. Det blev så tydligt att tiden hade gått fast saker ändå inte behövde bli så annorlunda. Vet inte riktigt vart jag ville komma egentgligen. Igår kändes det i alla fall fint och logiskt. Det måste varit febern ...

En annan dag



Såhär ser jag ut när det är sommar och jag är brun och är på bröllop. Inte en dag som idag med andra ord - när det är svinkallt och jag har fett hår och är sjuk och därför har blivit mer grå i ansiktet än aningens lightbrun som jag annars är såhär års.

Jag har träffat så mycket sjuka människor de senaste veckorna så egentligen var det väl snarare än fråga om när jag själv skulle bli sjuk än om. Men jag har envist upprepat mitt mantra att Jag blir aldrig sjuk, jag blir aldrig sjuk och kännt att jorå, det funkar den här gången med. Igår sprack det dock. För då började jag hosta och hosta. Nu är jag även hes och matt och öm i hela kroppen och hostar tills det smakar blod i halsen på mig. Säg det bara: - Stackars, stackars Leo ... Vi som ju förhoppningsvis ska åka till Örebro i helgen också till Malin&Ola, då vill jag ju inte vara sjuk!!

När jag kollar på bilden så tycker jag att klänningen är väldigt fin. Om jag ska på bröllop snart igen så kan jag absolut ha den då också. :)