Blääää

Vill bara tala om för alla - helst i hela världen - att det är lite synd om mig idag.
Igår pratade jag och kollega Sara om att ingen börjat bli sjuk än på jobbet. Inte ens de med småbarn hemma har kommit dragandes med förkylningar eller magsjukor, utan peppar peppar har de hållit det inom hemmets väggar. Men knappt hann det gå en timme innan jag liksom kände hur det brände till i halsen. Och höger ögat gjorde lite ont. Och när jag tänkte efter var jag helt tät i ena näsborren.
Det har inte släppt tills i dag kan jag säga. Vaknade flera gånger i natt av att det gjorde ont att svälja och huvudet känns sådär lagom bedövat. Jag gillar det inte. Inte alls. Jag blir ju liksom aldrig förkyld, det är lite min grej. Det känns blä.
Sånt är så himla typiskt! Idag pratade jag med mina grannar om vilken tur vi hade med vårt hus. Inte nåt som har gått åt pipan. Nu väntar jag på att tvättmaskinen ska gå sönder eller bergvärmen lägga av...