Med risk för att vara tjatig
Trött och smått uttråkad Leo, som käckar sig i sin nya halsduk.
Jag vet, det kommer ett sådant här inlägg varje år vid den här tiden. Men jag känner att det måste få bli sagt igen:
Jag vill vara ledig!
Det är inte humant att gå upp klockan 6 på morgonen, då det både är kolsvart ute och det blåser storm och regn. En hel veckas ledighet skulle jag verkligen, verkligen vilja ha och behöva.
Då skulle jag fixa hemma. Överallt. Möblera om, storstäda och piffa.
Jag skulle ta hand om mig själv. Sova ut på morgonen och måla naglarna. (Jag har tänkt det i flera dagar nu men aldrig fått tid till det.)
Jag skulle åka till Göteborg, kanske träffa Hanna eller bara strosa runt själv och hitta de perfekta vinterkängorna.
Resten av tiden skulle jag mysa i soffa, äta nybakad äpplepaj, dricka te och titta på någon serie.
Kommer det bli någon sådan här ledighet inom kort? Nej, det kan jag fetglömma.
Ey, det finns de som har det värre. Som jag till exempel (så klart) som måste gå upp fem (!) på morgonen. Det du. DET DU!
Host.