med Hästpojken har jag haft på hjärnan hela dagen. Jag tycker ju i och för sig att det är en väldigt bra låt, men ändå. Den har etsat sig fast bakom pannbenet och spelar inne i mitt huvud om och om igen. Det brukar hjälpa att höra på låten från början till slut när man drabbas av något sånt här. Detta har icke hjälpt idag. Jag har även försökt lyssna på andra låtar som kan fastna istället, radiopop á la EMD och powerballad á la Show me heaven. Det har inte heller hjälpt utan jag hör fortfarande ett plinkande pianointro i mitt huvud.
När jag var hemma hos mamma&pappa en kort stund försökte jag mig på att själv spela introt. Det kändes som alltid - att det bara borde vara att slå sig ner vid tangenterna så kommer fingrarna själva fatta hur de ska göra. Konstigt nog gjorde de inte det. Melodin kunde jag spela, med ackord som jag tjuvkikat på innan.
Imorgon beställer jag en annan låt att ha på hjärnan. VAD SOM HELST!
Kommentarer:
Kommentera här:
Bara en sak hjälper nu - whiskeyfylla. Det låter drastiskt. Men tro mig, det hjälper.