Jag är imponerad

Friskis&Svettis mittemot Domkyrkan i Göteborg har sin spinningsal (heter det så?) precis innanför ett av de stora skyltfönstren i deras lokaler. Där sitter spinnarna för allmän beskådan. Imorse åkte jag förbi där som vanligt på väg till skolan och som vanligt satt där ett gäng galet hurtiga människor och trampade. Jag förstår inte hur de över huvud taget kan förmå sig att gå upp så pass tidigt att de redan klockan åtta på morgonen kommit så långt att de är mitt i ett spinningpass! Det tänker jag som pendlar varje dag i ca en timme och en kvart. Sen inser jag att de här hurtiga människorna ju (förhoppningsvis!) inte har rest lika länge som jag för att komma till sitt gym. Kanske bor de i huset bredvid, kanske satt de på vagnen en kvart innan de glatt svingade sig upp på sin cykel. De gick antagligen inte upp tidigare än mig... Fast ändå. Jag hade ju aldrig kommit ur sängen om det inte vore så att jag var tvungen. Så lite impad är jag trots allt eller är de bara dumma i huvudet??

Det kan ju också vara så, vad vet jag, att man måste boka tid för att få plats på spinningpasset. Och då kanske även den hurtfriskaste person förbannar sig själv att hon eller han var så dum att hon bokade 07.30-passet. Lite den känslan Mäki beskriver i det här inlägget, ett roligt inlägg tyckte jag!

Kommentera här: